så sant som de är sagt
kmr du ihåg din allra första kärlek ?
ibland när du lyssnar på vissa låtar påminner dem dig om just den personen
spelar ingen roll vem du har just nu , du blir ändå påmind om homon och era stunder tillsammans .
och sen när det väl tog slut trodde du aldrig skulle bli kär igen .
visst har jag rätt ?
och varje gång du går förbi hans hus kmr du ihåg bilden i huvet , bilden av dig och honom
det perfekta paret
och varje gång du hör eran låt känner du allt om och om igen
du vill bara vrida tillbaka tiden för att känna hans hand mot din . en sista gång ..
och det gör ont varje gång du ser homon med en ny.
år efter år suddas minnen ut
men hans bild kommer du alltid ha kvar
hur kan man glömma de där djupa ögonen ?
hur kan man glömma det ansikte som vart så nära . du saknar inte honom som person .
du saknar det ni hade. du saknar att du var så bekväm i hans sällskap
att du aldrig behövde skämmas eller spela nån du inte va
jag tror alla kommer ihåg sin första kärlek
det e inte den du älskade först , utan den du älskade mest ..
jag vet att alla lägger in den här täxten, men de är så sant! alla som har varit med om sin första kärlek känner igen sig i de här. De är ialafall såhär jag känner. §
/ rebecca svensk
